Stenåldersdieten

Bara namnet på stenåldersdieten, även känd som paleolitisk diet, framkallar bilder av maskulina grottmän som brutalt jagar vilda djur som de grillar över öppen eld. Men dieten innebär inte att du plötsligt måste börja jaga rådjur i din bakgård. Stenåldersdieten, även om den tar en djurisk strategi till mat och festande, handlar mer om att anamma ett sätt att äta som liknar det som människor gjorde under paleolitisk tid, innan jordbruket, husdjur och livsmedelsförädling.

Kostens fokus ligger inte på att räkna kalorier, utan på hur och när man äter. Den betonar livsmedel från den paleolitiska eran som människan åt för hundratusentals år sedan, innan vår omgivning genomgick snabba förändringar. Förespråkare av stenåldersdieten argumenterar för att vår kropp är densamma som den var efter miljoner år av evolution och att vi bör äta mat som våra förfäder hade tillgång till under den tiden, dvs. mat som människan kunde hitta för 500.000 år sedan. En vanlig praxis var att äta det huvudsakliga målet på kvällen efter en jakt, medan man under dagen inte åt alls. Genom att återupprätta denna vana försöker stenåldersdieten att återskapa ett mer balanserat sätt att äta.

Så fungerar dieten

Målet med stenåldersdieten är att träna kroppen att längta efter hälsosam mat med högt näringsvärde, istället för socker, salt och mejeriprodukter.

Steg ett: Under de första två veckorna dricker man ett stort glas vatten när man vaknar. Under dagen äter man små portioner av färska frukter och osaltade nötter. Vid slutet av dagen kan man sedan njuta av en stor måltid där man äter vad man vill, som till exempel hamburgare eller pizza.

Steg två: Under de kommande två till sex veckorna fortsätter man med att dricka ett glas vatten när man vaknar. Under dagen fastar man genom att bara dricka vatten för att underlätta avgiftning av kroppen. Vid slutet av dagen kan man sedan unna sig mat som kött, ägg, bär, rotfrukter (dock inte potatis) och nötter.

Steg tre: I detta stadium fortsätter man med morgonvattenrutinen och kvällsmåltiden, men man tillåter sig själv att äta obearbetade, naturliga livsmedel under dagen. Det kan inkludera magert kött, fisk som är rik på omega-3-fettsyror, grönsaker, frön och nötter. Man kan fortsätta på detta stadium så länge man önskar.

Löftet

Stenåldersdieten är inte bara en snabb viktminskningsmetod eller en muskelbyggande strategi, utan en övergripande livsstilsförändring som syftar till att hjälpa en att komma i kontakt med sina naturliga instinkter. Anhängare av dieten hävdar att den kan bidra till att bli av med oönskat fett, uppnå idealvikt, rena kroppen från toxiner, skärpa sinnet och uppnå en djupare koppling till kroppens inre varelse, liknande det instinktiva beteendet hos vilda djur under jakt.

Fördelar

En av de största hälsofördelarna med stenåldersdieten är att den eliminerar salt, socker, bearbetade livsmedel och andra ingredienser som vanligtvis överkonsumeras. Kärnan i kosten är att fokusera på livsmedel som har stora hälsofördelar, som magert kött, råa grönsaker, rikligt med vatten och oförädlade frukter och nötter.

Nackdelar

En nackdel med stenåldersdieten är att den helt utesluter livsmedelsgrupper som spannmål och mejeriprodukter. Att utesluta dessa grupper kan innebära en risk för brist på viktiga mineraler och näringsämnen på lång sikt, som kolhydrater och kalcium.

Att fasta dagligen och bara äta en måltid per dag kan vara svårt för vissa människor att hantera och upprätthålla under en längre tid. Det går emot den vanliga uppfattningen om flera små måltider och mellanmål under dagen för att hålla ämnesomsättningen igång.

Sammanfattning

Det positiva med stenåldersdieten är att den hjälper till att avvänja kroppen från salt, socker, bearbetade livsmedel och andra skadliga ingredienser som kan leda till fetma. På grund av de strikta riktlinjerna kan dock kosten vara utmanande för många människor att följa på lång sikt. Även om kroppen kan längta efter hälsosam mat, betyder det inte att man inte kan frestas av en ostburgare då och då.

En utmaning med dieten är att den eliminerar hela livsmedelsgrupper, som spannmål och mejeriprodukter, vilket kan leda till brist på viktiga näringsämnen. Det är viktigt att vara medveten om dessa risker och eventuellt komplettera kosten med andra källor för att få i sig alla nödvändiga näringsämnen.